Det finns en känsla gott folk. En känsla som jag önskar att alla kände. En känsla som är overdelig och magisk.
Den här känslan tar jag förgivet, jag trodde alla kände den. Men de gör dem tydligen inte. Och jag tycker att det är så förbaskat synd.
Jag önskar att alla kunde har något som de älskar och brinner för . Ett mål eller fler mål i framtiden.
Mål som kanske inte bli uppfyllda eller så blir dem de. Några av de iallafall. Kanske inte alla. Men jag har något som inte alla har. Jag har mål och drömmar. Stora mål och stora drömmar. Inte större än någonannans men för mig är de de största.
Känslan är passion. Passion för något man älskar och brinner så mycket för att man får tårar.
Jag har lyckligtvis den här känslan inom mig, varje dag.
Inte minst nu när jag har kollat på en dokumentär om hajforskning. Jag kan inte förklara med ord hur stark och fantastiskt det känns. Jag brinner för något så enormt. Jag drömmer om något som är ännu större och jag bara väntar på att få änvända de här känslorna .
I januari kommer jag påbörja två utbildningar mot mina drömmar. Fari Trade (nej ingen felstavning, utbildningen heter så) är en kurs som hålls på Röda Korsets folkhögskola i Stockholm. Kursen är på distans och jag kommer plugga i 25% takt. Den andra kursen är inte lika krävande, Photoshop på Studievuxenförbundet i Nybro, Photoshop är ett redigeringsprogram för bilder . Egentligen skulle jag vilja klara mig helt utan photshop som fotograf. Men kunskapen är ändå guldvärd.
Alltså passion, Vilken känsla ! Jag vill så mycket. Så mycket planer. Så jag börjar här , med mer kunskap om Fair Trade odlingar i Afrika och kunskap om redigering till mina foton.
Jag har en tendens att alltid vilja för mycket och så blir det ja, för mycket och så slutför jag aldrig det jag påbörjat. Men nu ! Nu ska jag fan i mig slutföra detta !
Om 40 år vill jag kunna kalla mig : Naturfotograf / Marinbiolog
Och vet ni vad ? Jag har precis börjat min resa mot dessa mål. LETS GO !