D R E A M / NEVER GIVE U P
En sak som jag stör mig på är att en del människor verkar tycka att allting är så svårt.
Vuxna människor, som har varit med om "allt" dem verkar tycka att allt är för svårt och att det som inte fungerade för dem inte fungerar för någon annan heller.
Ta det här med utbildning, jag har slutat fråga andra hur jag ska göra för jag får bara höra att det är svårt och en del val "inget du kommer tjäna på" .
Jag drömer om att plugga upp Matte B här hemma och sedan våga ta ett plugg år på västkusten och gå en folkhögskola och läsa upp resten av ämnena. En skola som ger mig en utbildning på Marinbiologi och erfarenheter så som att få båt körkort.
Detta skulle ge mig mycket kött på benen inför framtiden då jag aldrig kommer jaga min dröm om att bli en forskande biolog som reser runt i världen och studerar olika arter.
Men så kommer alltid den där frågan, din pojkvän?
Ja.. jag har en pojkvän och ett fantastiskt hem.
Detta är inget jag vill lämna så klart.
Men ett år, med mycket lov och relativit nära hem.
Varför undrar jag ? Varför skulle inte det fungera?
Varför kan ingen vuxen vara lite öppen och våga ge oss styrka att ta risker.
Det finns en naturfotografskola på Åland som jag också drömmer om.
Självart är det längre och saknaden blir oändligt större.
Dessutom ger inte utbildningen "jobb" det är mer en utbildning för min hobby.
Men som sedan kan var väldigt användbar om jag lyckas bli bra på det och vill frilansa i äldre dar.
Jag bara undrar varför allting ska vara så svårt i endels ögon, har man inte försökt kan man inte säga något annat.
