NU BLOGG

http://nouw.com/lamouru

HÄR HÄNGER JAG NU ! 

DÄR ÄR ALLT MYCKET BÄTTRE! 

Detta blir början på något nytt .




Kod för att importera min blogg till Nouw: 3271819542

sun day funday they say 

Halloj.

 Bra humör var det här ! 

Det var längesen jag kände mig såhär harmonisk. 

Idag var vi ute på en promenad i skogen och jag njöt av att se att de va fler som va ute i kalhygget. Sorgligt att se ett kalhygge men trevligt att se skogen. 

Sen har jag räknat lite matte. Och med lite så menar jag lite. 

Sen såg vi film "The edge of being 17", en grym film. Kände mig så nöjd över att va konstig när jag såg den, haha. 

Jo för i skogen gick jag runt och snapade bajshlgar så kite konstig är jag. 

Nu ska jag njuta av mitt goda humör innan jag somnar för imorgon får jag förhoppningsvis mitt provresultaten. 

Så har jag otur så blir det ett ganska så bittert inlägg imorgon. 

Sov gott ! 

23 februari // brustna hjärtans röst 

Ända sedan David Beckham bytte tröjnummer till nr 23 i Real Madrid så har nr 23 varit mitt turnummer. 

Och imorgon är det den 23e februari. 

En fin dag på många sätt. 

En dag då jag firar mina två viktigaste män i hela mitt liv. 

Min pappa och min sambo. 

Jag tycker det är fint på något sätt att dem föddes på samma datum.

 Den 23 e februari. 

Men imorgon kommer jag inte kunna ringa min pappa och säga Grattis! 

Imorgon är det exakt 6 månader sen du begravdes och exakt 7 månader sedan jag pratade med dig för sista gången. Det känns overkligt att det gått så lång tid. Den 23 juli pratade vi och jag var stressad och hade pms. Vi avslutade samtalet "jag älskar dig" och du berättade för mig hur viktigt det va att ha en pappa. Så sjukt. Tänk om vi hade vetat att det var sista gången vi skulle pratas vid.  Den 23 augusti begravdes du under den vackraste begravning jag någonsin varit på. Det var du värd. 

Jag minns allt som igår, samtalet, begravningsmötet, när jag sprayade rosorna blåa så att de skulle passa in bland de andra blommorna och bilda DIF färger, promenaden när jag valde ut begravningslåtar, när vi städade din lägenhet, din doft och din röst. 

Nu ligger jag här igen och detta börjar mer och mer bli en sorgeblogg. Men det är nu jag vill skriva, när jag ligger i min tårpöl i sängen och försöker andas ur min täppta näsa. 

På något sätt skriver jag till dig men också för mig själv och för andra. För att andra ska förstå eller för andra som ligger i sin tårpöl och saknar. Då är det skönt att läsa att någon annan mår likadant, det tyckte ialf jag i början. Bloggen är min terapi, min psykolog. 

Jag önskar så innerligt att allt är en mardröm och att du ska stå där på din balkong och kolla på solnedgången. Någon dag ska jag åka upp.

 Upp till graven och Västervik. 

Jag vet att du hade velat det. 

När vet jag inte , det kan va imorgon , på lördag eller nästa vecka.

 Eller rentav nästa månad. 

Jag tänker på dig varje dag. 

På alla minnen vi har för dem är många. 

Och jag kommer åka upp. När jag är redo. 

Redo att prata med en stor sten och lite gräs. Redo att åka förbi din lägenhet som någon annan bor i. I varenda hörn i Västervik finns det minnen. 

Jag skulle kunna skriva hela natten,om våra minnen och hur fantastiskt snäll och rolig du va. 

Imorgon kommer det stå på Facebook att du fyller år. Endel tycker att det är jobbigt men jag vill ha din Facebook kvar. Jag är inte redo att radera allt som du skrivit, dina tankar, åsikter och humor. 

Imorgon kommer jag dela texter och bilder från dig för att hylla dig. 

Den 23 februari är din dag och du älskade att fylla år och att få presenter. 

Just nu är jag inne i en period där jag inte gråtit på ett tag. En period där jag bär mycket ilska inom mig för din onödiga död. Ilska över allt som gick snett. Ilska över alla fel läkare har gjort och ilska över att du lämnade mig , även om det inte var meningen.

Även om det inte var ditt fel. 

Ilska över sjukdomarna som tog sönder dig. 

Innerstinne skriker jag "kom tillbaka".

Jag önskar att du kan se hur mycket jag saknar dig. Men jag finner ro i att du visste  hur mycket jag älskade dig och att jag tyckte att du var världens bästa pappa för mig. 

Bilden och texten är från pappas facebooksida. 

Jag funderar på att byta bloggportal. 

När jag väl kan och har tid till bloggen så ska jag nog faktiskt byta, jag funderar fortfarande. Jag älskar att blogga men den har låg prioritet just nu. 

Annars är det matte som gäller nu. 

Haft lite fotograferingar som jag ska / redigerar just nu. 

Jag får se till att inte ta på mig för mycket nu i vår. Med vår sega dator är redigeringsdelen inge vidare kul , i helgen fungerade den inte alls. 

Matten kommer först , viktigt viktigt ! 

Och livet. Ja det känns väldigt bra nu, svårt att planera in något dock. 

Jobb, matte, träning och så alla nära och kära. Det är svår grej med att priotera rätt just nu men jag har faktiskt fått ihop det bra hittills. Matten kommer först. Och det är aldrig förens i sista sekund som jag vet hur jag ligger till med matten. 

Prioritera va de matten kommer först. Sen jobb. Sen familj. Sen träning. Sen vänner. 

Och därimellan kommer fotograferingen. 

Jag har mycket planer som vanligt och jag kan knappt bärja mig förens jag får ta tag i allt. 

linköping // weekend 

I Nybro var solen påväg ner efter en solig och fin fredag. Fantastiska fredagskänslor när jag spontant bestämde mig för att åka till Linköping. 

Väl i Kalmar är det super mulet och man ser inte ens slottet från stationen. 

Jag har gått förbi buss 160 med en klump i magen. Och nu sitter jag på tåget. Tåget som pappa alltid satt på. 

Nu ska jag sluta deppa och dra tillbaka tårarna som hänger vid kanten på ögat. Ni vet precis påväg ner mot kinden men man precis lyckas hålla tillbaka dem. 

Nu ska jag plugga matte i några timmar innan jag når Linköping och min saknade vän Linda. 

Trevlig helg ! :) 

daddy cool // daddy daddy cool 

Idag sitter jag på tåget och dagdrömmer. 

Inte om en ny resa eller om att bli miljonär. 

Jag drömmer om att tåget egentligen är buss 160 och att jag ska åka till Västervik. 

Jag drömmer om att pappa ska stå där lite kutig i ryggen med sin mansväska och vänta på mig. 

Jag drömmer om att han säger hur fin jag är i min nya jacka och att han sucker lite skämtsamt om att jag har varit utomlands igen. Jag drömmer om den där kramen som är så viktig för honom. Alltid en kram. 

Den där jobbiga kramen som jag alltid tyckte va lite jobbig. 

Den där kramen som jag saknar så otroligt mycket. 

Den här veckan har det varit ångest. 

Ingen allvarlig ångest men bara ångest och ånger. Jag ångrar att jag tyckte att han va jobbig som ringde så ofta och pratade så mycket. 

Jag ångrar att jag skällde på honom när han hälsade på och la sina grejer överallt. 

Men jag vet att han visste hur mycket jag älskade honom och jag vet hur mycket han älskade mig. 

Jag va hans lilla prinsessa. 

Och det kommer jag alltid att vara. 

Saknaden är värst. Och jag går och väntar på att saknaden ska ta slut och att någon ska ringa och säga att de tagit fel och att han inte är död. 

Fina älskade snälla roliga omtänksamma pappa vad jag saknar dig. 

när jag hittar lugnet

Det tog sin tid. Närmare 1 vecka för mig att hitta lugnet på den här resan. 

Jag som är så van vid att va på språng och planera nya äventyr har nu fått lära mig att ta det lugnt. 

Jag va så rastlös så jag höll på att börja gråta där ett tag, haha. 

Men så bestämde jag mig för att njuta till fullo av lugnet. Och det gick. Nu har jag kommit in i det. Men det räcker med denna lugna resa. Jag har faktiskt ansträngt mig nu haha. 

Jag har läst klart boken Kärleken, lyckan och meningen med livet av Elizabeth Gilbert som va så himla bra! 

Nu har jag börjat på Sandmannen av Lars Kepler. 

Vad jag gör på resor är att jag oftast inte tar med mig några böcker då jag alltid lyckas hitta nya på resans gång, även denna gången. Det blir mer spännande så. Och så lämnar jag kvar dem när jag läst klart dem. 

MILJÖVÄNLIGARE LÄSNING ! 

Jag ser faktiskt fram emot att komma hem. Rakt in i jobb och plugg. 

Jag känner mig riktigt taggad på matten faktiskt. Även om jag vet hur tufft det kommer bli. På måndag ska jag bestämma mig för vilken av skolorna jag ska läsa matten på. 

Jag kommer säga hejdå till allt vad umgänge och fritid heter dem kommande veckorna och månaderna om det så krävs för att satsa helhjärtat på matten. 

Jag måste även jobba då jag inte tar några studielån. Och träna lite måste jag också göra för att få rensa hjärnan mellan varven. 

Det kommer bli en vår av härligt slit. 

Och framför allt sparande. 

För jag har en stor och dyr resa i juni/juli att betala. Jag ska ÄNTLIGEN till Australien och min saknade och älskade bästa vän Josse. Och inte bara det, hennes lilla bebis. 

Ska bli så fruktansvärt roligt ! 

Och hösten den, ja som det ser ut nu så ser mina drömmar ut att gå i uppfyllelse. 

Jag väntar bara på ett bekräftelsebrev. 

Nu mot stranden med Kepler och Ulrik. 

Ciao ! Adios ! 

POSITIVA VIBBAR // NU 

Det är dags för lite positiva vibbar här på bloggen. Nu ska jag visa lite av några fantastiska ställen som vi sett här i Mexico hittills. 

Vi besökte en helt fantastisk cenote som är ett stort hål mitt i djungeln fyllt med sötvatten. Det är så kul med all historia här om maya folket som drack detta vatten och sedan fick vi se ruinerna av en gammal Maya stad där det offrade och en kung levde. 

Tänk hur gammalt allt detta är, så coolt! 

Första bilden är från trappan upp till toppen av en av byggnaderna i Ek Balam, Maya ruinerna. 

Ett härligt träningspass då vi missade lite och fick gå upp för halva igen. 

Och jag bör kanske tillägga att jag som alltid går barfota, även gick barfota uppför trappan . 

Har ni inte testat att leva barfota en längre tid så gör det, kanske inte just nu hemma i Sverige men när det är varmare eller när du är utomlands. 

Man känner sig så fri ! 

motsatsen till mig // min sambo 

Här har ni honom. Min motsats. 

Han som längtar efter att spara pengar till ett hus, han som längtar efter att jag ska bli gravid, han som längtar efter Svenssonlivet. Och en charterresa men det är inte lika självklart längre, haha. 

Och här har ni även mig. Hans motsats. 

Hon som planerar nästa resa när den befintliga inte ens är över. Hon som sparar massa pengar och lägger varenda öre på resor. Hon som är livrädd att äga ett hus där allt kan gå sönder. Typ tak och sånna där dyra grejer. Hon som blir skräckslagen av att tänka på att hon ska ha ett barn att ta hänsyn till. Någon ska alltid komma före mig ? 

Och så kan man ju undra varför vi överhuvudtaget är tillsammans ? 

Det kan jag med göra ibland. 

Självklart har jag varit orolig över att "slösa bort" hans år som han så tålmodigt ger mig för att sedan komma på att jag inte vill ha några barn. 

Självklart undrar jag ibland om jag är egoistisk och behöver kompromissa mer.

Men så inser jag snabbt att man kompromissar inte om ett barn. 

Man kan kompromissa om resor absolut men inte om ett barn. 

Ibland bara kommer det över mig och jag blir hur barnsugen som helst och ibland så tror jag att jag vill åka till Australien och jobba och aldrig ha några barn. 

Men så ser jag som idag på stranden en mamma leka med sin dotter i vågorna och jag säger - det är det där jag längtar efter med barn. 

Man kan fråga sig om vi är bekväma. 

Jag kan ibland bli så stressad på att han är så seg. Och för att inte tala om när jag måste dra ut orden ut munnen på honom. Men han tänker först och pratar sen. Motsatsen till mig som talar först och tänker sen. Det går så fort för mig. Och sen finns det säkert 10 dåliga grejer med mig som irriterar honom. Typ att jag är så impulsiv. Som idag på frukosten så råkade jag beställa in en tallrik med enchilladas. Fast jag faktiskt inte behövt för vi hade yoghurt och mackor. Men den va gratis så det bara hände . 

Men det är just detta som jag tror gör att det fungerar. Att vi är så olika, även om det skrämmer mig ibland. 

Jag menar tänk om jag skulle vara kär i någon som var likadan som mig? 

Hur skulle de sluta? Det hade blivit mycket enchilladas. 

Sen kommer vi till det viktigaste av allt. 

Kärleken. Attraktionen. 

Jag är fortfarande väldigt kär i honom. 

Väldigt ofta är jag också nykär och längtar hem efter jobbet för att få träffa honom. 

Tex nu på resan. Hela hösten har jag känt ett behov av att åka iväg själv och få hitta mig själv lite mer. Bara jag , själv utan någon annan. Något som jag fortfarande känner. Därför ser jag verkligen fram emot utbildningen i höst. 

Men så skulle jag gå ut idag när han låg inne med feber. Så tråkigt tänkte jag direkt. Det är detta sällskap som man tar förgivet som är så viktigt. 

Det har jag lärt mig efter pappas död. 

Så jag gick ut på min promenad själv men stannade vid ett ställe som jag inte varit på för att jag ville upptäcka det tsm med honom när han är piggare. 

Och jag talar ofta om hur mycket jag uppskattar att han är med på varje resa. 

Han satt med mig i en safaribil i 12 h om dagen i 6 dagar efter att vi blivit kidnappade och rånade. Hur fantastisk ? 

Det är som han säger: det kanske inte alltid kommer uppskattning i ord men att han hämtar mig varje gång jag jobbar kväll nu på vintern för att jag är rädd för att gå hem i mörkret är just uppskattning. 

Det går upp och ner i alla relationer och det måste man acceptera. 

Men finns där riktig kärlek och attraktion så kan man komma mycket långt. 

Och viktigast är att man kan va sig själv. 

Och viktigast av allt är att inte bli ett. 

Man får vara två individer i ett förhållande. 

Det är viktigt att fungera på tu man hand. 

syndernas synd // det va synd 

Idag har jag tänkt det förbjudna. 

Något man aldrig någonsin borde eller ska tänka. Något som är så dumt så det inte ens finns på kartan. 

Jag har ångrat ett köp. Ett dyrt köp. 

Jag har inte ångrat det fullt ut men såhär i efterhand så är det ånger jag känner. 

För vad ? Den har resan. 

Den här dyra charterresan. 

En vecka har gått och vi har gått gata upp och gata ner, promenerat på stranden fram och tillbaka, ätit samma äckliga tacos flera gånger. Tacosen här är inte som jag hade förväntat mig. Faktum är att den godaste tacosen verkar finnas i USAs stora köpcentrum. För att inte tala om burritos. 

Som jag längtat efter stora, saftiga burritos med gräddfil, ris, bönor och guacamole. 

Här på ön är burritos quesadillas med skinka i ? Då döper man väl det till quesadillas med skinka istället ? Och den exotiska salladen vi beställde in idag var gurka, morötter, selleri och någon äcklig dipp. Alltså en dipp tallrik och inte en exotisk sallad ? 

Ja maten är viktig för mig för att jag för det första älskar mat och för det andra så gör det en så stor del i upplevelsen av ett land att få se matkultur. Men det har vi ju gjort nu. 

Igår fick vi en tacos med köttbitar stora som tärningar som dessutom va rosa. Och det va inte nöt. Eller så var det en väldigt blek kossa. 

Så nu ligger Ulle med feber och magknip. 

Då har jag inte berättat om fluglarverna och kackerlackorna i sängen ? 

Jag gnäller sällan på småsaker som detta på resor, det hör till. Speciellt på ett sunkigare hostel som kostar 50 kr per natt. Och jag är inte petig med maten. Jag äter nog mycket som vissa skulle spy av. 

Men när vi betalat 15 000 kr per person för en charterresa så borde standarden va bättre. Att ta sig till och från ön till andra städer för att få lite förändring och fler upplevelser är nästintill omöjligt. 

Och är det ens möjligt så är det till ett pris som är sanslöst dyrt. Hade vi backpackat hade vi bara dragit, vilken frihet!  

Nåja ! Nu vet vi att det aldrig mer blir Mexico. 

Som jag kunde spenderat dessa 15 000 på ett fantastiskt sätt i Sri Lanka. Gud vad vi längtar tillbaka. Maten, folket, naturen, människorna, kollektivtrafiken, kulturen..

Ja allt var bra med Sri lanka. Vi skulle åkt dit. 

Jag lämnade verkligen halva mitt hjärta i Sri lanka. 

Nu får ni inte ta mig för en bortskämd snorvalp som spenderar 2 veckor på en "paradis ö" och är otacksam. 

Vi har sett fantastiska miljöer. 

Vi har badat i en vacker cenote, kollat på gamla mayaruiner, haft en flodsafari bland flamingos och krokodiler och sett en rosa sjö. Och viktigast av allt är att vi får spendera tid med varandra. 

Men man får ångra sig när man vet att det finns bättre alternativ, det är mänskligt. 

Jag ska nu lägga 1 vecka på att lära mig att njuta av detta och slappna av. Det blir en utmaning att inte göra någonting i en vecka. 

Det kliar i hela mig men jag ska verkligen försöka. 

Förlåt samvetet för att jag har syndat. 

Nu ekar det i huvudet igen "15 000" , 

"15 000". 

Jag är ändå tacksam för livet ! 

Tack ! 

KÄRLEKEN//lyckan//MENINGEN MED LIVET 

Tänk hur stor påverkan en bok kan ha på en människa. 

Idag bestämde jag mig för att påbörja en livs lång dröm. Jag ska skriva en bok. 

Det kan komma att ta flera år om de så vill det men jag har alltid haft ett behov av att berätta. Berätta om mina tankar. 

Och jag har nu som alltid ett behov av att analysera, jag hoppas att det är en forskar tendens. Alltså att det är meningen att jag ska forska i framtiden, kanske samtidigt som jag skriver min bok. Det låter naket och ointressant men det är någon typ av självbiografi med anonymitet jag tänker mig. 

För det är ju dem böckerna som jag älskar mest. De råa, nakna och ärliga berättelserna.

Just nu läser jag en bok som inspirerar mig otroligt mycket. Kärleken, lyckan och  meningen med livet. Det skulle kunna va en titel på boken om mitt liv det senaste 6 åren men det är det inte, det är Elizabeth Gilbert som skrivit den. Hon skrev när hon var 10 år äldre än mig och genomgått en stor kris. 

Och om ni har läst den eller sett filmen så kanske ni känner igen mig. Kärleken till att resa, kärleken till livet, kärleken till sin kärlek. 

Resandet är meningen med livet i en kultur där barn är meningen med livet. Ja och så vidare, jag har ju faktiskt inte läst klart den ännu. 

År 2017 är året då jag ska ta tag i framtiden och inte bara prata om framtiden. 

Jag ser verkligen fram emot ett år av tuffa men fantastiska utmaningar. 

Jag börjar tufft och plågsamt med matten och resten får vi se men om allt går som jag vill så kommer det bli ett riktigt bra år. 

Helst utan fler katastrofer tack. 

För det känns lite som att jag vaknat ur helvetet efter denna  höst och rest mig upp. Och jag tänker " överlever jag det här så överlever jag nog det med " när det kommer till utmaningar. 

Som igår bara hoppade jag ut i en stor cenote hängandes i ett rep, något jag säkert tvekat på förr och börjat tänka. 

Men nu bara hoppade jag för att det såg kul ut.