A R R O W // L I F E
Ni vet den där känslan när man gör något som andra inte skulle gjort men som är så rätt.
När det faktiskt är tid för någon att stå upp och säga emot när någon gör något dumt .
Ett tag nu har jag stått upp emot en elak och självisk släkting.
Och vet ni ?
Jag ångrar mig inte en minut.
Jag ångrar inte att jag har förlorat en relation med en nära släkting.
Jag bryr mig inte om att min mormor inte kommer att få träffa mina framtida barn eller ens veta hur jag mår.
För vet ni ?
Hon bryr sig inte.
Och det har hon aldrig gjort.
Så nu tog ja mitt vuxna förnuft till fånga och gjorde ett val som jag faktiskt är nöjd med.
Människor som behandlar andra människor illa bör få veta det, få en chans att ändra sig.
Gör dem inte det så är det inte mycket mer man kan göra som människa.
Det låter så klyschigt men varför lägga ner tid och energi på människor som inte bryr sig om mig?
Varför lägga min dyrbara tid på dem när jag har så många fina människor i mitt liv.
Min lilla fina familj och alla mina vänner.
Jag antar att det är det här som är livet, att välja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar