O N D S K A N // G O D H E T E N
Så varför skriver jag ut allting om det värsta i hela mitt liv ?
Varför håller jag allting för mig själv ?
Vill jag ha medlidande?
Nej det är det sista jag vill ha.
Det är därför händelsen är lättare för mig att skriva om.
Lättare att skriva allting och få med allting som går runt i huvudet.
Så många som frågade när jag kom hem.
Kunder, vänner, familj och arbetskamrater.
Jag ville och orkade inte dra hela händelsen så tillslut var det en väldigt kort version.
En okänslig.
Där jag förklarade att jag nu mår bra.
Jag hade inte tid med annat.
Kom hem i maj.
Hade 3-4 dagar på mig hemma, ledig.
Dagarna gick åt till allt pappersarbete till försäkringskassan och besök på polisstation.
Där fick jag gå igenom allting igen på papper och i ord.
För att försäkringsbolaget skulle förstå,
Sen var det dags för det så passande (precis förlorat 20 000) sommaren som erbjöd otroligt mycket jobb.
2 lediga dagar per månad.
Alltså 4 dagar på hela sommaren .
Annars var det ca 13 h jobb varje dag med start 06:00.
Då hinner man inte tänka, orkar inte tänka.
Så jag stängde av, satte på ett stort brett leende och bara log.
Log hela tiden. Och jag var glad, riktigt lycklig över vilken tur jag har som har dessa jobb.
Jobbade ihop till en grym Miami resa och en romantisk Kreta resa.
Jag mår bra nu med, men vissa saker i livet gör att alltng kommer tillbaka.
Svårt att säga exakt vad, kanske för att allting är så oroligt just nu.
Sverige, Ryssland, IS, terrorister och kimatförändringarna.
För att inte tala om alla djur som hela tiden utrotas.
Jag bryr mig för jag är så jäkla intresserad.
Men det tar i hjärtat att veta att har jag riktig otur så får jag uppleva tredje världskriget.
Det skulle faktiskt inte förvåna mig.
Men nu ska jag tänka postitivt och ladda inför julrushen som börjar på jobbet imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar