ännu en vecka // höst
Den här veckan kom nog hösten och hälsade på. Men jag älskar hösten så jag klagar inte, precis som pappa. Han älskade årstiderna och speciellt hösten och vinter med massa snö.
Jag försöker lära mig att leva livet utan pappa. Jag försöker att inte lägga skuld på mig själv som blev små irreterad när du ringde ofta och ville prata. Bara för att jag alltid var upptagen och stressad.
Jag ångrar att jag inte pratade ännu mer med dig. Men jag är nöjd för vi skrev ofta God natt sms och jag fick och gav alltid massa kärlek.
I helgen ska vi plocka ur din lägenhet, det skrämmer mig. Sista jag lämnade lägenheten så lämnade jag den precis som du hade lämnat den innan du lämnade oss.
Ciggen låg redo på fönsterbänken och inköpslistor i din plånbok.
Nästa vecka ska du begravas.
Det skrämmer mig ännu mer.
Hur kommer jag reagera?
Kommer jag falla ner på knä och bryta ihop eller kommer jag gråta fina ledsna tårar och ta mig igenom det.
Jag har kommit in i en fas där jag är väldigt ledsen och full av saknad.
Jag tänker på att du inte kommer stå vid bussen när vi åker till Arlanda och vinka i Västervik där vi stannar i 20 minuter.
Det gör så ont i mig.
Idag har jag äntligen tränat igen och igår va jag på Öland med mina underbara tjejer och åt kroppkakor och pratade om livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar